Finansministeriet fastställde den 15 september nya uppgifter om resandeinförsel av alkohol och köp från utländska nätbutiker. Mängden alkohol som köps utomlands ökade kraftigt när undersökningen om införsel ändrades från telefonintervjuer till en webbpanel. I en webbenkät är det lättare för konsumenterna att ärligt uppge hur mycket alkohol de har köpt utomlands än i en telefonintervju.

Visitory Oy har utifrån de nya uppgifterna beräknat hur alkoholkonsumtionen fördelar sig i Finland. Resandeinförseln står för 20,1 procent, köp från utländska nätbutiker för 11,1 procent och serveringen på restauranger och andra utskänkningsställen för 8,6 procent av den totala konsumtionen. Visitory Oy har också gjort en kalkyl på hur stora skatteintäkter den finländska staten går miste om på grund av resandeinförseln och nätköpen från utlandet. Enbart bortfallet av mervärdesskatt och skatt på alkoholdrycker uppgår till omkring 954 miljoner euro per år. I beräkningen har man inte tagit hänsyn till exempelvis förlorade intäkter från förvärvsinkomstskatten.

Vid distansförsäljning från utländska nätbutiker till Finland ska säljaren redovisa och betala mervärdesskatt och skatt på alkoholdrycker till den finländska staten. Enligt ett utlåtande som Skatteförvaltningen lämnat till riksdagen betalas skatt på endast en procent av inköpen.

Detta innebär att ingen skatt alls betalas till Finland för 30 procent av den alkohol som konsumeras i landet. De återstående 70 procenten beskattas i sin tur hårdast i hela EU. Till och med Institutet för hälsa och välfärd, THL, har konstaterat att det inte längre finns något utrymme för att höja skatten på alkoholdrycker.

Trots dessa siffror föreslår regeringen en ny höjning av skatten på alkoholdrycker nästa år, utöver de indexjusterade skattenivåerna. Det är fullständigt orimligt, också ur statsfinansiell synvinkel.

Oavsett politisk färg har regeringarna höjt skatten på alkoholdrycker. Sedan 2008 har skatten höjts elva gånger. Hösten 2025 höjde regeringen också den mervärdesskatt som tillämpas på försäljning och servering av alkohol från 24 till 25,5 procent.

På grund av EU:s i särklass hårdaste alkoholbeskattning, och i synnerhet den höga beskattningen av alkoholservering, går Finland miste om enorma skatteintäkter. Inrikesresor ersätts av resor till de baltiska länderna och av nöjeskryssningar. Dessutom minskar den inhemska sysselsättningen inom alkoholrelaterade näringar.

Att alkoholkonsumtionen flyttas från restaurangerna till utländska inköpskanaler har en enorm inverkan på restaurangernas lönsamhet. Ännu i början av 2000-talet stod alkoholserveringen för 50 procent av restaurangernas totala försäljning. I dag är andelen bara 27 procent. Under samma period har serveringens andel av den totala alkoholkonsumtionen minskat från 21 till 8,6 procent.

Den regering som bildas efter riksdagsvalet måste sänka mervärdesskatten på alkoholservering till samma nivå som för restaurangmat, det vill säga till 13,5 procent. Det skulle stimulera efterfrågan på restaurangtjänster, öka sysselsättningen och inrikesresandet samt på längre sikt trygga inflödet av skatteintäkter. Frågan är nu bara om nästa regering har mod nog att erkänna fakta och dra de korrekta slutsatserna.